Främmande arter

Med främande arter menas växter eller djur som med människans hjälp har flyttat till ett nytt utbredningsområde, oftast har t.ex. västerna spridits från trädgårdar. Alla är inte skadliga eller giftiga, och många klarar sig inte länge i naturen.

Det blir problem med t.ex. växter som är livskraftiga och börjar sprida sig och ta över inhemska växters livsmiljöer om man inte tar till åtgärder för att utrota dem. En del kan också orsaka skador på skog eller odlingsväxter, eller vara direkt farliga för djur och människor p.g.a. sin giftighet eller för att de orsakar brännskador.

Vid bekämpning av en växt måste man alltid ha markägarens tillstånd!

Viktigt är också att man inte ska förväxla arter och utrota fel sorts växt. Är du osäker om en växt faktiskt är en främmande art och borde avlägsnas från din tomt eller ur näromgivningen, kan du kontakta miljöinspektören eller NTM-centralen.

Några växter som man bör vara försiktig med:

Jättefloka (Heracleum spp.)
Jätteflokan (jättelokan) är en mycket stor och ståtlig växt som har importerats som prydnadsväxt. Blomstängeln kan bli flera meter hög. Den är nära släkt med den inhemska björnflokan (som inte är en skadlig art!). Om jätteflokan får blomma och producera frön, blir det tusentals frön som bevarar sin grobarhet i upp till 10 år. Bekämpningen av jätteflokan är därför besvärlig, den måste pågå i flera år.

Växtsaften från björnflokan i kombination med solljusets UV-strålning ger brännskadeliknande svårläkta blåsor på huden, så vid bekämpning av den måste man vara mycket försiktig och använda skyddsutrustning när man handskas med växten. Barn kan också lockas till lek bland de stora bladen.

I Vörå kommun pågår bekämpning av jättefloka i Oravais. Den har troligtvis spridit sig till kommunens markområde bakom dagis Tallkotten från en trädgård. Anmälan om den gjordes av uppmärksamma grannar sommaren 2012 och bekämpningsarbetet har påbörjats av projektjobbare på NTM-centralen. Kommunen kommer att följa med situationen på området under flera års tid.

Mera information om jätteflokan och bekämpningen av den hittar du på www.miljo.fi

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Jättebalsaminen är en växt som funnits i många trädgårdar. Den trivs speciellt bra på fuktiga ställen som i strandlundar och längs vattendrag. Jättebalsaminen blommor skiftar allt från vitt till mörkrött, oftast rosa och lila toner. Den kastar ut sina frön flera meter från moderplantan och sprids effektivt. Både plantan och fröna är ettåriga. Den är inte giftig och kan enkelt dras uppmed rötterna. Upptäcker man jättebalsaminer längs vägar, åar eller dikeskanter, bör den bekämpas för att undvika större problem senare.

Mera information om jättebalsaminen med bilder och bekämpning hittar du på www.miljo.fi

Lupin/blomsterlupin (Lupinus polyphyllos)
Lupinen har spridit flitigt sig längs vägrenar. Vägrenarna, som slås regelbundet, är ofta de ställen där inhemska ängsblommor trivs när ängar och hagmarker har minskat och försvunnit. Lupinen är också en kvävebindande växt, d.v.s. den omvandlar marken den växer i till mera näringsrik, och därmed minskar ängsväxternas områden ännumera. Lupinen är svår att bekämpa, eftersom deras frön behåller sin grobarhet i över 50 år! Den bör slåttas flera gånger per växtsäsong för att få den att minska.

Lupinen är ett vackert inslag i iträdgården, men att låta den sprida sig till vägkanten och utanför trädgården är förbjudet.

Mera information om lupinen, bilder och om bekämpning finns på www.miljo.fi

VIKURI-projektet

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har VIKURI-projektet för bekämpning av främmande arter startat våren 2010. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Projektet pågår till slutet av år 2014.

De viktigaste målen är att sprida information om främmande, skadliga växtarter samt att hejda deras spridning. Projektarbetarna hjälper privatpersoner att bekämpa främmande arter, t.ex. att utrota jättefloka. Utöver metodisk bekämpning ges information om främmande arter under olika evenemang, i broschyrer och via webbplatsen. Dessutom ger projektet råd och aktiverar människorna att bekämpa arterna på egen hand och deltar i talkon i egenskap av rådgivare samt prövar vid behov i pilotprojekt nya bekämpningsmetoder.

På nedanstående länk hittar du mera information om projektet: http://www.ymparisto.fi/sv-FI/VIKURIprojektet

 Webbportal med mera information om främmande arter: www.vieraslajit.fi